Halia har en förkärlek till pinnar.
Hon gillar att apportera dom, dragkampa med dom och skala dom. Idag när vi hade våran dagliga långpromenad hittade hon på hemvägen sin "drömpinne". Pinnen var inte direkt nån pinne utan mer en stock eller ett litet träd om man föredrar den beskrivningen.
Lilla fröken var såå beslutsam att ta med den hem (drygt 10 min promenad). Hon höll sig hela tiden utom räckhåll för husse och matte (precis framför) bärandes på det här åbäket till pinne. Inte ens hennes favorit godis kunde få henne på andra tankar! Hela vägen hem joggade hon ett par steg framför oss. Vid dörren väntade hon tålmodigt ett par steg bort redo att fly fältet om matte försökte sig på att ta hennes pinne!
Vid dethär laget var vi båda så charmade av hennes beslutsamhet att vi bestämde oss för att låta henne ha pinnen ett tag.(vi skulle ju ändå dammsuga senare;) Förstå hennes LYCKA när hon fick gå in med pinnen!!! Svansen kunde bara inte vara still på evigheter!
Här är ögonblicket med damen lyckligt hemma i soffan (ja jag vet men hon var såå söt) med hennes "pinne". (lägg märke till storleken! hon bar den i säkert en kvart!)
/Matte Maria
Ha ha jag kan inte annat än att skratta! Hon är bara sååå ljuvligt tokig!!!!!!! att hon bara orkade!! men skam den som ger sig tänkte nog Halia ;)
SvaraRaderaKram till er begge!
Underbart!!!
SvaraRadera